I Barry Levinsons omtyckta debutfilm The Diner (1982) möter vi ett gäng unga grabbar i slutet av 50-talets Baltimore. De står vid randen av vuxenlivet och funderar över hur ett liv i äktenskap kommer se ut.
De hänger vid ett av stadens fik, njuter av varandras sällskap, diskussioner om Sinatra och här smakar alltid kaffet och cherry colan bäst. Oavsett vad som  händer har dem alltid fiket och vända sig till...

Det är en film som idag känns lite daterad och eller tja, daterad är nog fel och beskriva det hela. Man har sett den här typen av "komma ut som vuxen" historia allt för mycket. Så var de kanske inte då, 1982 när den "erövrade världen".
Känner en viss mättnad för miljöerna, skarven mellan 50 och 60-tal. Kanske har Mad men en del i det?
Men The Diner har sina förtjänster. Det är en tidsmarkör för 80-talet och utöver brat pack-gänget ser vi i filmen decenniets stora amerikanska stjärnor här relativt okända.  Filmen bjuder mest på bländande skådespel från främst Daniel Stern (Ensamma hemma). Och det är för hans skulle man ska se filmen.

Han spelar Shrevie, den enda i gänget som är gift. Han har en fin scen ihop med hustrun Beth (Ellen Barkin från Sea of love). Scenen byggs ju upp tidigare i filmen då Shrevie  berättar för kompisen Eddie (Steve Guttenberg) om äktenskapet. Eller inte?
 Är han lycklig? Har han och frun det bra? frågar sig Eddie. Jag vet inte , säger Shrevie. Eddie forsätter: hur kan Du inte vet?
Shrevie: - När man dejtar handlar allt om sex. När kan vi göra det? Var kan vi göra det? När försvinner dina föräldrar?
Man planerar för sex. Man gör upp storslagna bröllopsplaner.
När man sedan gift sig och man lever tillsammans så händer något. Du kan plötsligt får sex när du vill. Hon är alltid där. Du vaknar upp, och hon finns där. Du kommer hem från jobbet,  hon finns där....Vi har inget och prata om. Men visst, hon är väldigt fin, och vi har det bra....avslutar han.

Nyckelscenen mellan Schrevie och Beth utspelar sig i parets hem. Han sorterar sin skivsamling och upptäcker en viss oordning. Han får ett utbrott och han för ut sin ilska mot henne. Hon har spelat hans skivor och inte ställt tillbaka i den specifika ordningen.
Han har delat upp skivor i kategorierna r n b och rock. Hans fru struntar i detta. Hon vill bara höra musik, sen vad det är för något band eller genre, vem bryr sig?

Schrevie blir vansinnig. Han säger att skivbolag, årtal, studiouppgifter, band, album och singlar är viktigt för honom. Han minns exakt vad han gjorde genom musiken. Och han minns vilken sång som spelades när dem möttes första gången... Han drar på sig överrocken och kilar hastigt ut genom dörren och slänger till den med kraftig smäll. Beth är alldeles förtvivlad....vem ska trösta henne?

Det är en riktigt bra scen, här finns två skådespelare som verkligen känns genuina och följsamma i sina roller och här finns ett allvar och en vemod som är lätt att ta till sig. Det är smått gripande och se hur han inte ser vad han har. Och det är ganska träffande och patetiskt för flera män, troligtvis om hur de prioriterar helt fel. De väljer att fokusera på något annat, ja i det här fallet rör det sig om  skivsamling, men det är en symbol, för att ha glömt bort och se sin hustru...

Filmen blev förlaga till ett pilotavsnitt för en CBS-producerad tv-serie med samma namn (1983).  Michael Madsen gjorde Mickey Rourkes roll och James Spader spelade Kevin Bacons karaktär i tv-serien.
TA