Forskaren Steven Mills (Dan Aykroyd) försöker förgäves bevisa att det finns liv på en annan planet. Efter en "olycka" i labbet får han sparken. Hemma möter han förtvivlad sin hund Dave och sin dotter Jessie.....
Han är änkling sedan några år tillbaka. Hans gulliga dotter hjälper honom och hitta kläder till farbror Ronnies (Jon Lovitz) hemmafest. Och vilken fest det blev!
Från en annan värld dyker hon upp - Celeste (Kim Basinger) och fullständigt golvar Steven Mills....
Han blir kär i denna kvinna som får honom och skratta.... Men hans dotter Jessie anar ugglor i mossen... Hon ser nämligen Celeste äta batterier och göra andra märkliga ting. Tänk om hon är en utomjording?
Richard Benjamins sci fi-komedi Min styvmor är en utomjording (1988) är så charmig så man kan inte sluta titta. Här finns ett STORT HJÄRTA.... Kim Basinger har verkligen en komisk talang och firar här triumfer i nästan varje scen. Det blir nästan som Roger Ebert skrev slap stick emellanåt, och rolig sådan, dessutom. Underhållande, småroligt och mysig 80-tals film som förtjänas och se om!
Jag vet inte varför jag gråter mot slutet när Alan Silvestris musik blir alltmer pampig och dottern Jessie för göra den där basketdunken hon alltid drömt om, och hunden skäller gulligt och hennes styvmamma, Celeste, säger att hon är nu "mer mänsklig än någonsin förut"....
Det här är en saga, en vacker sådan som faktiskt rymmer en del finesser , inte helt olik underfyndigheterna i filmer som E. T (1982) och Tillbaka till framtiden (1985). Fullständigt förtjusande och älskvärt! TA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar