Gränslöst vacker historielektion om Loïe Fuller

THE DANCER fransk-belgisk och tjeckisk film av Stéphanie Di Giusto
Medverkande: Soko, Gaspard Ulliel, Lily Rose Depp, Mélanie Thierry m fl
Speltid: 108 min
Sektion: Discovery
Betyg: AT AT AT AT

Flickan Marie Louise Fuller (Soko) växer upp under oroliga omständigheter. Hennes fransktalande pappa är alkoholiserad och skjuts till döds i den amerikanska västern. Före hans död uppmuntrar han till dans. "Varje flicka kan dansa" säger han till henne i en högljudd salong där alkoholen flödar. Hennes amerikanska moder tillhör en religiös ordern som bespottar det franska språket och faderns inflytande på henne. I Brooklyn i slutet av 1800-talet söker sig Marie-Louise till det kreativa och det konstnärliga....
Hon sover dock alltid med en revolver (hon fick av sin fader) under kudden....

I henne bubblar det något som måste få komma ut.... Hon möter skumma och amoraliska fotografer och hon möter döende dandys. När hon äntligen får chansen och spela teater, får hon en könstypisk roll, - rollen som den hypokondriska kvinnan. Hon ramlar på scenen, inför storpublik, på grund av den stora och klumpiga klänningen , hon måste bära....

Och sedan börjar hon dansa på ett sätt, som ingen tidigare... Hon använder tyget, färgen och ljuset. Hon snurrar frenetiskt  och skapar en osedvanlig elektricitet i rummet och publiken går mot extas..... Här föds den kommande dansstjärnan, Loïe Fuller, konstnären, koreografen och avantgardisten.

Dansen har dock ett högt pris. Hennes kropp slits ner och hon behöver vila i dagar. Hon räds över Ensamheten... Hon blir en legend i danskretsar och drar till sig unga dansare från hela världen. Hon möter så småningom - den stora kärleken  tillika rivaliteten - Isadora Duncan (Depp).

The Dancer blir för mig en fascinerad historielektion. Skall erkännas att jag är inte alls hemma i den här världen och kände inte till Loïe Fuller, innan den här filmen. Som många andra filmer om kända personer eller offentliga personer så blir det dramaturgiska ganska konventionellt. Och det är kanske det enda vettiga. Det är väl komplicerat att få med så mycket av en persons liv och "mala ner" det till 108 min. Men det ska sägas att den här filmen får mig och bli mer intresserad av dansens förmåga, och dansen som uttryck. Och framförallt vill jag nu veta mer om Loïe Fullers liv....Det kändes alltid som hon något gick sönder i henne, och ständigt var hon nära Slutet...Hon blev aldrig kvitt mörkret som präglade henne och hennes liv, hon behövde ljuset, färgerna och rörelserna för och rädda sig själv. När hon ser andra plagiera henne, så är det inte bara att andra "stjäl" hennes dans. De tar hennes liv ifrån henne....

Dansscenerna är ju så oändligt vackra och graciösa av ett slag som verkligen bryter igenom och drabbar mig på djupet. Magnifikt bildberättande!

Popsångerskan Soko är självskriven i rollen och jag undrar om hon nu gör samma resa som Marion Cotillard, då hon fick sitt genombrott , som Edith Piaf i La vie rose (2007)?

Lily Rose Depp

Soko har en närvaro , en kraft och energi som lägger sig över filmen. Hon är också i gott sällskap av Melanie Thierry och Lily Rose Depp. Ja, det är hon, Vanessa Paradis och Johnny Depps dotter.

Det var en komplicerad inspelning, berättar regissören Stéphanie Di Giusto, som är på plats under en av visningarna på Stockholm filmfestival (14/11) på biografen Grand. Skådespelarna hade olika förutsättningar. Inte minst popsångerskan Soko. Hon hade inte dansat tidigare och fick verkligen träna hårt inför rollen. Di Giustos debutfilm tog 6 år och göra, och produktionen fick avbrytas några gånger, berättar regissören, inför en smått entusiastisk publik och genuint nyfiken moderator Lovisa Lundgren.

Passionen för och göra den här filmen var starkare än någonting annat, fortsätter Di Giusto. Det har heller inte gjorts någon film tidigare om dansikonen. Det har känts som ett tomrum måste fyllas,  säger regissören.

DiGiusto säger sig vara förtjust i historien om hur bondflickan Marie-Louise växer upp i vilda västern , och senare skapar en karaktär (Loïe) som dansare och förflyttas till Paris. Hon lever ut i dansen. I dansen finner hon liv. Ett annat liv. Denna förtjusning, denna passion, och denna nyfikenhet smittar av sig på publiken. Det blir spännande och följa filmregissören DiGiusto i fortsättningen. TA